Ung med gammal motorcykel.

Under mitten av 50-talet arbetade jag i Krylbo på AB Trafikrestauranger och ibland kändes det som om jag borde hälsa på mina gamla föräldrar, men det kostade pengar och var knöligt om jag skulle åka tåg. Min kompis hade köpt sig en gammal HD motorcykel och det inspirerade mig att skaffa ett åkdon också. Något större och dyrare fartvidunder blev det inte men väl en gammal BSA från slutet av 20-talet. Problembarnet inköptes i Hedemora men jag lyckades klara mig hem till Krylbo. Sen blev det att anlita en verkstad för de nödvändigaste åtgärderna. Jag plockade ned maskinen i småbitar och lackerade ramen bl.a. Motorn hade genomgåtts och ventiler hade bytts så den skulle väl fungera. Motorns tändsystem bestod av en så kallad magnettändning, vilket förorsakade mig problem inte allt för sällan och of mare ta olämpligt. Så var det när jag fick för mig att åka hem till mina föräldrar i Östergötland

Det var höst och regnet hängde i luften men jag for iväg ändå, vädret blev sämre och motorcykeln också, den stannade och runt omkring var det bara skog. Klockan var när 23 på natten och jag tänkte att om jag går framåt så träffar jag på något hus där jag kan få tips om hjälp. Efter att släpat med motorcykeln någon kilometer så kom jag fram till några hus och en bilverkstad. Jag knackade på och en nyvaken man undrade vad det var fråga om. Jag försökte redogöra för mitt problem och han lovade komma ned och ev. hjälpa mig. Han förstod ganska snart att det var tändningen som inte fungerade, alltså magneten. Det visade sig att en skruv gått av. Skruven byttes till en ny men magneten fungerade inte ändå och mannen gav upp. Både jag och motorcykeln fick åka tåg till Krylbo. Hemkommen åkte jag till verkstaden, där de lossade den nya skruven två varv sen fungerade allt som det skulle. Skruven var för lång och korslöt magneten.  Jag ställde undan motorcykeln för jag hade fått inkallelseorder till  I7, så det blev militära fordon om det skulle åkas. Men allting har ett slut så hemkommen tänkte jag ta en tur med motorcykel och rensa bort militärdammet Jag åkte mot Avesta men tyckte att motorn gick dåligt och var svag. Väl inkommen i Avesta small det till och motorn gick sönder i småbitar. Jag plockade upp bitarna i min rock och gick till verkstaden och tömde ut motorbitarna på golvet och frågade om de kunde laga motorn. De bara kollade och sen skrattade dom och hänvisade till skrotfirman.

Min nästa maskin köpte jag också i Hedemora, den var svensk och tillverkad i Husqvarna. Det fanns fel på den och det visste jag. Kolvtappen hade lossnat och gjort ett spår i cylindern så den måste borras och få en ny kolv också. I övrigt är den ganska ok. Efter att fått  maskinen iordningställd började jag tänka på en färd till Östergötland och mina föräldrar, men det är säkrast att åka när det är dagtid om olyckan skulle vara framme. En fredags morgon fick jag för mig att åka till Östergötland och det gick bra ända till Askersund, då skar motorn. Jag hade väl haft för bråttom, eftersom motorn var nyborrad tålde den inte att hetsas. Det fanns inte mycket att göra mer än vänta tills motorn kallnat. Som tur var så lossnade kolven så det gick att åka lite sakta. Väl hemkommen kunde motorn kallna ordentligt.  Efter att åkt hem till Krylbo utan problem tyckte jag att det var klokast att byta till något annat fordon så jag bytte till en Velosette motorcykel 350 cc. Under min levnad har jag mer eller mindre ägt tre tyngre motorcyklar samt ytterligare en s.k. lättviktare 98 cc. Sedan kom gamla bilar in i bilden.

Nu mera åker jag rullator och det känns något förnedrande om ni förstår vad jag menar.

Funderaren.

Det här inlägget postades i Övrigt. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.