Månad: mars 2013

  • Funderaren funderar

    Vi lever i en föränderlig tid inte minst tekniskt, världen krymper och universum synes vara nästa erövring. Vi försöker förstå vem vi är, varifrån vi härstammar, är vi ensamma etc. Vi söker svaret enbart i det materiella men vi kommer aldrig att finna svaret där. Nu kan vi nå den yttersta gränsen och kanske starten av vad vi kallar ” big bang” men sedan blir det tvärstopp. Vi kommer att tvingas erkänna en annan enormt större och mer sofistikerad verklighet. Eftersom det inte ännu är ”nöjesskatt” på tankar tar jag tillfället i akt att fortsätta tankearbetet.

    Och varför inte då universums uppkomst och dess mening. Ett bland det första jag kom att tänka på är vad religionen säger om vår tillblivelse. Om jag mins rätt sägs det att Gud skapade jorden, vattnet, växtligheten, djuren och till sist människan, detta i korthet. Jag tror att denna berättelse är minst sagt blygsam men lättförståelig. Det Gud skapade var hela universum med allt vad det innebär, men att säga det till människorna på den tiden hade bara verkat förvirrande. Nåväl hur gjorde han, ja inte gjorde han som vi när vi tillverkar saker och ting. Nej Han tillverkade universum som han tänkt ut och formade det med hjälp av tankekraft. Så att göra som vår vetenskap gör, leta efter universums s.a.s. nollpunkt och söka svaret bortom kan man glömma. Vill man veta om tanken till det hela får man vördsamt be Gud om svaret, såvida ni inte köper min förklaring, det är också en variant. Så här ser jag det hela.

    Det finns ett enormt stort ”vet inte vad jag skall kalla det” område eller ”moderkaka” utanför vårt universum. Jag skulle vilja likna en ärta mot en stor uppblåst badboll där ärtan är universum. Skall vi enas om att använda uttrycket”moderkaka” som jag personligen tycker är det mest passande namnet. Religionen talar om ”himlen” men det säger inte tillräckligt om man vill förstå saken rätt. Platsen jag talar om är ganska lik bl.a jorden men också lik andra livsbärande planeter i vårt universum. Allt för att vi efter döden skall känna oss hemma i den nya omgivningen där vi kan träffa både människor och djur som vi känt i våra tidigare liv.

    Men det finns en skillnad, varken vi eller platsen vi befinner oss på är materiell på det sätt vi är vana vid här på jorden. Allt befinner sig på ett högre frekvensplan och liksom här på jorden finns olika utvecklade livsformer. Inom religionen talar man om änglar och ärkeänglar bl.a. de senare besitter stor kraft och kan hjälpa oss här på jorden om vi ber om det. Det finns mycket att tillägga men någonstans måste man sätta stopp. Jag misstänker att många ställer sig frågan varför Gud tillverkade universum över huvud taget. Han hade det väl bra där han fanns. Ja det är inte lätt att svara på. Det kan vara ett experiment, en nödvändighet eller en plantskola. I det sammanhanget får vi inte glömma att allt liv här i universum återvänder till ”moderkakan” och påbörjar ett nytt liv där. Visserligen ett liv med en högre frekvens men i övrigt likt sitt tidigare liv. Vi är åter där livet en gång började och fortsätter att leva. Allt som finns här i universum har liv, även en sten.

    Om vi håller oss till människan så består hon av tre komponenter hon har en fysisk kropp men också en astral eller”andekropp” som är en exakt kopia av den fysiska kroppen. Astralkroppen är ”nedstoppad” i den fysiska och i dessa två är livet nedlagt. När människan dör lämnar den astrala kroppen den fysiska och tar livet med sig upp till ”moderkakan.” Så sker med allt liv, djur och växter. Därför är livet ganska likartat dit vi kommer med vissa undantag. Ja detta var i korthet vad jag vill säga, för många att reta sig på, för några som ändå inte förstår men ändå vill veta mera kan detta vara en början att själva tänka vidare. Jag tror att det vore nyttigt för den etablerade vetenskapen att sätta sig ned och ta sig en rejäl funderare om det ändå är så att det finns något bortom det materiella.

    Funderaren

  • Healing

    Healing är det Engelska ordet för läkning. Och får väl hamna under naturmediciner med ett frågetecken. Det finns gott om olika metoder t.ex Änglahealing, Distanshealing, Handpåläggning med flera. Antingen säger man sig ha kontakt med högre väsen eller så är man bara en mellanhand. I vissa fall litar man på den egna kraften och kyrkliga samfund ber för den sjuke. Detta görs ofta i kyrkan och är tänkt att verka även på avstånd. Med rätt healer och rätt kraftkälla har möjligheterna att nå resultat stor möjlighet att fungera.Tyvärr så vet man inte förrän efteråt om healern kunde sin sak eller inte. Det finns gott om personer som säger sig vara bra på att hjälpa sjuka. Veckotidningarna är fulla av lockande erbjudanden till hutlösa pengar. Förr i tiden fanns s.k. kloka gubbar och gummor och de kunde sin sak. Dom var ett alternativ till den erkända sjukvården. Fattigt folk gick oftast till dessa kloka gummor och gubbar och de blev oftast hjälpta.

    Själv har jag ett minne från min tid i Skåne. Det fanns en blind man som levde tillsammans med sin syster som benämndes ”Sjöbopågen”. Jag besökte honom tillsammans med en kamrat som hade hela ansiktet fullt med bölder. Inkommen till gubben så sa han till min kamrat att han skulle uppsöka en stubbe i sandskogen utanför Ystad. Han beskrev noggrant platsen trots att han var född blind. Sa vidare att min kamrat skulle gnida ansiktet med en osaltad fläsksvål. Min kamrat gjorde så och en vecka senare var han som en barnrumpa i nunan. Gubben var gammal då på fyrtiotalet och har nog avslutat sitt healande för länge sedan.

    En annan gammal man som bodde utanför Krylbo vi kallar honom JE. Jag träffade honom varje vecka under ett halvårs tid. Han var känd för att kunna en del ovanliga saker. Bl.a sades det att han vid ett tillfälle ställde sin cykel på gatan genom att sätta trampan mot trottoaren så den tjänstgjorde som stöd. Polisen såg det hela och sade till JE att flytta sin cykel om inte annat kan någon sno den när den står så lätt åtkomlig. Ingen risk sa JE den går inte att flytta. Polisen gick dit och försökte flytta den, men blev stående bredvid och kunde inte släppa cykeln och inte gå därifrån. Detta såg jag inte men flera personer berättade samma historia. Jag frågade JE men han sa att det har jag glömt. Jag frågade också om han kunde lära mig hans kunskap, men det ville han inte. Han sade, jag har inte lärt någon av mina två söner heller. Så var det med den saken.

    Det jag avsåg med dessa berättelser var att påvisa att inneboende krafter kan användas på olika sätt. När det gäller att bota sjuka så tror jag mig veta hur det hela fungerar eftersom jag själv fuskat på området. Jag ser det så här. En livsform vilken som helst har en andra kropp, som när det gäller människor kallas astralkroppen, vissa benämner den eterkroppen.

    Denna astralkropp är en exakt kopia av den fysiska kroppen och i denna dubbelkropp är livet boende. Låt oss anta att du i någon olycka förlorar armen. Det är den fysiska armen du mist men kvar finns den astrala armen som du inte kan se och känna. I kroppen råder balans mellan de båda kropparna. Balans är en universell lag vilket betyder att om en healer med rätt kraft skulle försöka bota dig så att armen intog sin normala form skulle han åberopa lagen om balans. Nu tror jag inte att du hittar rätt person som kan hjälpa dig men omöjligt är det inte. Med detta sagt vill jag bara omtala principen för healing. Alltså bringa balans mellan de båda kropparna.

    Jag tror säkert att personer som mist någon kroppsdel ofta känner att den finns kvar. Den astrala kroppen känner sig också stympad och försöker att ändå vara hel för balansens skull och det är det vi känner. Människan är inte ensam att ha en astral kropp. Allt liv har det. Det är också en universell lag ”två-skap” nödvändigt för att livet och dess utveckling och spridning.

    Jag har talat om astralkroppen i många öron ett okänt uttryck. Om vi håller oss till människan så kan den med träning dela sig. Ta sin astralkropp och besöka vilka platser den vill se. Kolla i efterhand att det stämmer då förstår personen i fråga att den varit där. Detta är inga sagor. Kanske jag vid senare tillfälle talar om hur det hela går till. Dock tror jag att få människor i dagens uppjagade samhälle ger sig tid och tålamod för att lära sig .

    Funderaren

  • Bönen hjälper

    Under ett antal år på 50-talet befann jag mig i Dalarna, närmare bestämt i Krylbo. Jag arbetade bl.a på Järnvägshotellet därstädes. Delvis jobbade jag i en radioaffär på fritiden och ofta lagade jag radio till långt in på natten. Nu är det så, det spelar ingen roll var man bor eller arbetar sjuk kan man

    ändå bli, och så hände mig. Troligtvis jobbade jag för mycket och sov för lite, jag gjorde som man säger i dag ”jag gick in i väggen.” Jag var inte sjuk i ordets rätta mening men totalt orkeslös. Orkade t.ex inte hålla rakapparaten när jag önskade raka mig den var för tung, orkade inte ens prata någon längre stund, otroligt att man kan bli så totalt trött och slut, helt ofattbart.

    Hur som helst så kom jag till Avesta lasarett hur det gick till kommer jag inte ihåg, någon eller troligen några bar ner mig och skjutsade mig till sjukhuset där jag blev sjukskriven. På den tiden regerade sossarna och med deras broderskap och demokrati så man kunde känna sig lyckligt skattad även som sjuk. Man fick ju sjukpenning i hela tre månader. Den första månaden bjöds man på hela tre kronor om dagen. De två sista månaderna fick man en krona om dagen. Man kunde verkligen vältra sig i pengar. Mitt boende kostade femtio kronor i månaden. Så ni som klagar på dålig ekonomi ta fram miniräknaren och kolla vad som blev över när jag betalt hyran och se vad jag hade att handla mat för. Hade jag inte haft snälla bekanta så hade jag dött av svält. Så var det att vara sjuk i det goda socialistiska samhället på den tiden.

    I vilket fall som helst fortsatte livet i sängen för jag orkade inte att gå upp. Funderade över hur framtiden skulle bli, skulle jag alltid tvingas att ligga och hoppas på snälla människors hjälp. Inte något vidare uppmuntrande framtids scenario. När jag funderat en stund ilsknade jag till och sa högt och tydligt ”Om det finns någon Gud som är god, visa det och hjälp mig att bli frisk.” Omedelbart tyckte jag att jag förvandlades till en ”kula” ca tre centimeter i genomskärning. Jag såg också ett genomskinligt rör som gick ned till jordens medelpunkt. En röst sade mig ”nu kommer du att falla ned i röret och när du kommer till mitten dör du, men du kommer inte så långt.” När jag var nästan i mitten av jorden for jag upp ur röret med en otrolig fart och var mig själv. Kände mig fullkomligt frisk och stark. Funderade en stund och tänkte, jag drömmer, men ändå så tyckte jag att jag var frisk, bäst att kolla.

    Jag gick upp ur sängen det verkade fungera, men ändå var jag osäker om inte allt var en dröm. Eftersom en vän hade köpt kaffe och ställt påsen i garderoben så tänkte jag om jag är vaken kan jag hämta påsen och koka kaffe. Sagt och gjort, jag kokade och drack kaffe men ändå det hela verkade overkligt.

    Blev jag verkligen frisk på nolltid tack vare min bön? Bäst att gå ut på gatan och se om man träffar någon bekant som kan intyga att jag verkligen är uppe och ute, jo då träffade en kompis som arbetade vid järnvägen han kunde intyga att jag verkade frisk kroppsligt men undrade om jag skadat huvudet, mina frågor var en aning konstiga tyckte han.

    Nu först började jag förstå att jag fick hjälp ovanifrån. Så mitt råd är om allt annat ej hjälper det må vara vad som helst be om hjälp, om den är absolut nödvändig så blir du hjälpt på ena eller andra sättet. Vem eller vilka som vid det aktuella tillfället hjälpte mig vet jag inte men jag vet att hjälpen kom från det vi kallar religionen, Gud eller änglar. Har vid flera tillfällen talat med Ärkeängeln Rafael han är den ängel som hjälper sjuka bl.a. Jag har hans porträtt hängande på väggen har fått det av biskopen i Linköping och det är välsignat av honom.

    Nu tror ni antagligen att jag är religiös men då tar ni fel. Jag svär och domderar som vilken buse som helst. Gudstro har jag men lever inte som någon s.k. troende. Jag har fått ett liv att leva och ett förstånd att använda det får räcka med det, att som en del hyckla om religionen är inte mitt bord. Tyvärr så får man inte tillräcklig hjälp av vare sig kyrkan eller frikyrkorna de senare har mest ”mammon” som gud. Nu får jag väl på pälsen för det uttalandet. Fast som sann kristen skall man ju vända andra kinden till. Men vill man på allvar nå kontakt med högre väsen gå in i dig själv och sök kontakt med änglar eller vad du önskar kontakt med, gör du på rätt sätt och är allvarlig i ditt sökande så garanterar jag att du får respons.

    Funderaren

  • UFO-intresse

    Vad säger man till en UFO-intresserad person som vill lära sig mera i ämnet? Han vill naturligtvis träffa någon besökare från någon annan planet och ställer sig frågande till hur han skall göra. En annan fråga han ställer är om det finns litteratur som berättar om hur man går till väga, och om det alltid är sant vad som berättas i UFO-böckerna. Det kan vara bra att känna till att dessa författare till bl.a UFO-böcker ofta har ett ”dollartecken” i bakhuvudet vilket kan förvrida verkligheten till fördel för bokens försäljning. Det är inte alltid självupplevda händelser de framför utan uppsnappade berättelser från andra personer som haft upplevelser. Och med tanke på fjädern som blev en höna bör man ofta salta på berättelserna. I dagens läge med datorer och andra hjälpmedel går det att försöka finna personer som har självupplevda händelser att omtala. Hittar man bara någon så brukar man få tips om andra och så rullar det igång. Alltså läs gärna UFO-litteratur men ta det för vad det är.

    Som jag nämnt i andra sammanhang så hade jag ”turen” att i under unga år komma i kontakt med dessa besökare, då förstod jag inte vad det var som hände. På fyrtiotalet var det inte känt i vidare kretsar att vi hade besök från andra planeters civilisationer i varje fall inte ute på landsorten. Det tog många år innan jag på allvar tog tag i UFO-frågan och försökte förstå vad som pågick. Jag startade UFO-grupper och senare Riksorganisationen UFO-Sverige, något som var tänkt att bli till nytta för alla intresserade i ämnet, men tyvärr blev det till motsatsen. Det har blivit en papperstiger eller snarare en stor ”skrytelefant” med det nu mera kända ”dollartecknet” som ledstjärna.

    Det borde vara så att UFO-frågan framhålls och inte personlig förträfflighet men så har det blivit tyvärr. Pr-jippo i ”dypölar” i Norrland m.m. så ni som är intresserade av ämnet tänk er för. Ja, nu tänker säkert en förvirrad person vad är att göra? Gör som många andra gå ut på kvällen och meditera, kolla av himlen och njut av dess skönhet om vädret så tillåter, kanske ser du något avvikande som fångar ditt intresse det kan vara en bra början.

    Det första jag såg när jag började kolla den stjärnbeströdda himlen var en klart lysande punkt som skrev ett stort V på himlen när det var färdigskrivet slocknade den. Jag såg det som ett tecken på att jag var på rätt väg. Jag har vid ett flertal tillfällen blivit påvisad deras intresse för min person vet inte varför men kan inte bortse från fakta. Nu kanske det är läge för att uppmana till försiktighet, det förekommer olika besökare, det gäller att se upp och lita till sin inre känsla som är din enda möjlighet att bedöma vem du talar med. Dessutom måste det vara en normal mänsklig person annars kan det gå galet. Du skall också veta att inte alla som söker kontakt får det. Det är endast ett fåtal som kommer igenom ”nålsögat” vi har inte själva möjlighet att bestämma möte med dessa besökare. Men å andra sidan vet vi ju inte om det är just du som har möjlighet att möta någon av våra anfäder så ge inte upp, tänk också på att många utomjordiska personer lever och verkar här på jorden och går inte att särskilja från oss jordbor.
    Du kan alltså ha talat vid flera utan att veta om det. Ja mycket av vad jag skrivet låter mera som en saga och de flesta tar det som en sådan i brist på kunskap. Resonemanget passar inte in i vår teknokratiska livsbild som vi tror är det enda sanna som finns. Men för oss som tänker utanför de vedertagna normerna finns mycket att hämta och som bör lyftas fram i ljuset, en inte så enkel sak då man får arbeta i så att säga uppförsbacke de flesta ger upp efter ett tag då det hela ser hopplöst ut att få en människa att ändra uppfattning är inte det lättaste, och skall heller inte vara det. Allt tar sin tid så småningom kommer människorna till andra insikter sådan är tidens gång och har alltid varit så.
    Kontentan av det hela får bli, sök själv eller tillsammans med likasinnade se upp så du inte blir lurad så mycket. Mera går knappast att göra men jag tror att det räcker till att börja med. Lycka till!

    Funderaren

  • Tankar om UFO

    Under sextio år har jag haft intresse av det vi benämner UFO. Visserligen vet vi inte var de kommer ifrån, men för den skull borde de inte förnekas eller ens förlöjligas. Både religion och vetenskap vägrar att taga saken på allvar. Att den etablerade vetenskapen stoppar huvudet i sanden kan jag förstå för det strider mot deras sätt att tolka verkligheten, den verklighet som de anser sig ha monopol på. Men religionen borde vara mera öppen och tolerant mot våra besökare. De skriver ju själva om dessa besök även om det inte är i klartext. Den enskilda människan har troligen många gånger ställt sig frågande till olika händelser som berättats om möten med andra civilisationer och som framförts i media och UFO-tidningar. De olika UFO-föreningar som finns i landet borde försöka att sprida ljus över inträffade händelser i stället för att bortförklara eller i sämsta fall ”mörka” inträffade händelser.

    Som jag nämnde inledningsvis så har även jag ställt mig frågande och inte kunnat se någon röd tråd under alla dessa år jag varit intresserad av ämnet. En sak som väl de flesta intresserade lagt märke till är att det förekommer besök av olika civilisationer, många helt olika oss både till utseende och moral. En del otrevliga tillbud har inträffat i samband med UFO-möten varför man bör se upp och om möjligt hålla sig undan, tills man är säker på att ej bli skadad. Är besökarna lika oss är risken så gott som utesluten att vi skulle skadas av dem. Då frågar sig någon hur och varför detta påstående? Jo, som jag förstår det så finns det bebodda planeter med olika mer eller mindre utvecklade intelligenta civilisationer dock med olika moralbegrepp och en del tydligen helt befriade från vad vi menar med moral. Dessa besökare är inte dem vi önskar stifta bekantskap med. Och här kommer de besökare som har mänskligt utseende och liknande moralbegrepp in i bilden. Troligen är planeter med dessa ”människor” i nära kontakt med varandra och har vissa gemensamma synsätt och lagar gemensamt av olika anledningar. Förmodligen är en av anledningarna att skydda sig från illasinnade angripare. Jag skulle tro att krig råder ibland någon av de avvikande bebodda planeterna. Alltså ingen större skillnad än vad som råder här på jorden. Då kommer nästa fråga, vad angår deras bestyr oss? Ja vi tänker bara på oss själva något som är framträdande för oss i varje fall oss västerlänningar, men kom ihåg vi är inte störst bäst och vackrast och framför allt inte intelligentast, det är nog en bra bit innan vi når dit. Eftersom vi saknar möjlighet att skydda oss mot ett illasinnat angrepp utifrån, så ställer dessa besökare till vilka vi är artfränder upp och försöker skydda oss från otrevliga besökare. Ingen lätt uppgift.

    Ibland lyckas någon ”slinka” in i vårt luftrum trots alla försök att rensa vårt luftrum från objudna gäster. Vad som kan hända vid dylika besök finns dokumenterat och behöver inte vidare diskuteras. Dessa ”mänskliga” besökare till vilka jag sade att vi är besläktade med har och känner ett visst ansvar för oss gentemot många i universum otrevliga intelligenser som gärna skulle vilja påtvinga oss deras vilja mm. Våra anfäder skulle gärna önska närmare kontakt med oss här på jorden, utbyta tankar och teknik men i nuvarande läge anser de inte att det är möjligt. Dom får nöja sig med att i smyg träffa lämpliga personer och har så gjort under lång tid. Så länge som myndigheterna inte förstår och inser vikten av vad dessa besökare betyder för mänskligheten kommer de inte att landa offentligt och presentera sig som avlägsna släktingar.

    Som läget är idag får vi nöja oss med att veta att många av dessa besökare går lever och verkar här på jorden utan att vi kan se skillnad på dem gentemot oss vanliga människor. Så var på din vakt du vet inte vem du hälsar på t.ex i affären eller på gatan. Jag talar om detta på grund av viss erfarenhet. Inte av skryt eller för att framhäva mig, utan för att det är sant. Det kan vara din tur nästa gång och då kommer du att förstå mig.

    Funderaren