Under min tid som stamanställd vid Södra Skåningarna i Ystad fick vi volontärer ställa upp vid olika tillfällen eftersom befälen litade till hundra på oss i alla lägen. Vid ett tillfälle fick vi flottbesök av ett Sovjettiskt krigsfartyg som hade för avsikt att besöka hamnen i Ystad. Hur eller varför fick vi inte veta ”var väl militära hemligheter” och inte något för civila öron. Hur som helst fartyget vars militära beteckning och användningsområde kände jag inte till men det visade sig att dess djupgående var större än vad hamnen kunde ta emot, så det tvingades ankra en bit utanför Ystad hamn.
Så trodde vi att problemet var löst och att frid och fröjd skulle råda, men vad fel vi hade. En natt vid ett tiden blev det ett herrans oväsen på fartyget. Strålkastare belyste dess omgivning och de sköt med alla vapen de hade inklusive kanoner. Som vanligt när något ovanligt hände så var det vi volontärer som skulle med och rätta till det felaktiga. Några befäl samt vi nyvakna volontärer sattes i en båt och for ut till fartyget där vi fick gå ombord och tala med kaptenen. Han meddelade att just då var en övning inlagd i programmet och måste genomföras. Från Svensk sida påpekades att sådant göres inte utan vetskap från den svenska militära ledningen och fick inte upprepas. Fartygets besättning bestod av gamla skäggiga och skitiga gubbar runt 60-70 år samt yngre personal mellan uppskattningsvis 17- 25 år. En kille kom fram till mig och försökte tala med mig, han hade en Kpist av samma typ som Amerikanska gangster använde sig av på 50 talet runt magasin med 51 patroner. Han ville tydligen byta grejer med mig han pekade på min Kpist och tog fram en patron av kalier 11 och ville byta den mot min 9 mm patron så jag bytte har den kvar fortfarande. Jag fick ytterligare två bruna cigaretter men ”fy tusan” så de smakade att röka. Det blev till slut återfärd till stan och ett löfte om att det inte skulle bli något mera skjutande av.
Dagarna gick och det blev lördag, under den varma årstiden brukade det vara dans varje lördagskväll i Parken Tydligen hade ryssarna fått reda på att det var dans i paren för efter en kort tid efter öppnandet kom rysarna. Endast befälen tilläts gå i land och nu hade de hittat vägen till parken. För det första var de minst sagt nyktra, skitiga, skäggiga och trasiga började de bjuda upp flickorna till dans men de blev enbart rädda och stack och lämnade en oförstående officer åt sitt öde. Efter 45 min. var Parken tom om vi bortser från orkestern och några, mindre nyktra ryssar, De hade troligen haft andra planer för kvällen
Att vara stamanställd och visa sig på stan kunde ibland inbjuda till bråk. Vi hade bättre uniformer än var de värnpliktiga hade så vi var lätta att känna igen. Vid ett tillfälle var jag och ett par på väg till parken en lördagskväll en kille som hette Ohlsson gick först genom dörren och fick ett kraftigt slag mot vänster underkäke vi fick följa kilen hem till förläggningen och så småningom kom han in på sjukhus där det konstaterades fel på käkbenet. Han hade problem under flera månader, tänderna lossnade bl.a. Käken varades och det ena efter det andra stötte till. Efter den incidenten var vi beordrade att ha med bajonetten och ha rätt att använda den vid nödvändighet. Det stoppade säkert många otrevligheter
Funderaren.
