Om jag ser tillbaka på mitt liv så borde jag ordnat ett arbete som politiker och riksdagsman, då hade jag inte behövt arbeta så hårt, bara ta del av de pengar som en riksdagsman eller kvinna kostar oss skattebetalare i driftkostnader årligen, nämligen 650 milj. kr eller 1,86 milj. Kr/stol. Vi talar då om 349 riksdagsledamöter. Detta att jämföra med Danmarks 179 ledamöter och Norges 165 ledamöter.
Jag har svårt att förstå varför vi måste vara värst, räcker det inte med den huvudlösa invandringen? Ja snart är det dags för ”demokratiska val” det är i alla fall vad ni politiker försöker att inbilla oss. Tyvärr så sväljer de flesta ”betet”. Att tänka själv har blivet ett allt större problem, troligen av bekvämlighet i kombination av lathet och ointresse.
Som det nu ser ut så har vi för många politiska partier de splittrar väljarkåren som ändå inte förstår vad de röstar på. Så här är det och så har det alltid varet. Är personen rik och välmående så är det moderaterna som gäller, däremot är det en fattig arbetare så röstar han på sossarna eller kommunisterna i hopp om att få det bättre ställt ekonomiskt, en kristen röstar på KD och så vidare.
Som jag ser det, liknar det mest ”lika barn leka best” och jag förstår dem som röstar, de har ingen insikt i de respektive partiernas ”paragraf djungel”. Skulle vi sätta oss in i de olika paragraferna så skulle det vara ett heltidsarbete utan lön. Jag nämnde att det var överflöd av politiska partier och sanningen är det att der finns bara ”Ja och Nej” i en fråga. Allt annat är oviktigt. Jag har tänkt så här. Låt de olika partierna utse tre av de mest förståndiga medlemmarna i sitt parti. Låt sedan dessa undersökas mentalt och kroppsligt samt också IQ-testas. På så sätt bör man finna en lämplig kandidat till att styra landet. Kan härröra från vilket parti som helst, huvudsaken är att personen har landets bästa för ögonen. Vad vi kan se i dag så har den styrandes handlingar inte någon demokratisk bakgrund utan mera en diktatorisk sådan, vilket också tycks ha spritt sig till flera områden.
Håller fördumningen på att sprida sig ibland toppolitikerna så får vi överväga om vi inte skall inskaffa en apa och ett snöre. Eftersom apor är lätta att dressera och dessutom billiga i drift så behövs endast en politiker till att utfodra apan och ställa frågorna. Sen kan apan svara på frågorna genom att dra i snöret en gång för Ja och två gånger för Nej. Det blir avsevärt billigare i drift, endast ett knippe bananer emellanåt. Resultatet kommer knappast att märkas.
Självklart så finns risker med ett sådant förfarande t.ex när invandrarfrågan kommer på tal så finns risken att apan drar två gånger i snöret, även en apa tänker på sig själv så den inte blir utbytt av någon mörkhyad invandrare, apan har nämligen förstått att det är ont om arbete här i landet. Så det gäller att dra rätt i snöret, så man inte mister jobbet.
Ja, detta var tankar om hur den framtida politiken skulle kunna se ut. Men vi hoppas att finna lämpligare personer i framtiden, någon som bryr sig om sitt land och har ett bättre förstånd än de nuvarande styrande. Sverige är inte dimensionerat till så stor befolkning som vi har i dag, sjukvård, äldrevård, vägar, järnväg, byggnationer och mycket annat släpar efter, allt beror på invandringen. Höjda skatter beror på invandringen trots att finansministern säger annat, tro honom inte, han ljuger, och ljuger stort.
Funderaren