Religion ont eller gott

Ja det är frågan ställd av en i ämnet okunnig person som vågat tänka annorlunda. Är det någon eller några som känner sig påhoppade, så tänk efter, ni kanske ser ert tänkande på ett annat och bättre sätt. Först skall vi klargöra att religion är en kärleksfull ideologi tänkt som beskyddare av livet i alla dess former. Tyvärr så har det inte blivit så, jag tror inte att de som skrev de heliga skrifterna var kapabla till att förstå vad det hela handlade om, däremot förstod de orden som skrifterna innehöll men känslan för det hela saknades. Just detta med känslan har förvridit det egentliga budskapet jag nämnde tidigare. Jag tänker inte ta upp alla tokigheter ni översättare bidragit med, lite bättre förstånd borde ni ha haft kan vi tycka även om det kunde vara svårt i det okända område ni arbetade. För att hoppa fram i tiden så blev mycket av vad som översatts offentligt och därmed insåg vissa personer att det gick att använda till egen fördel. Andra som läste skrifterna tyckte att vissa saker som sagts var viktigare än andra så de öppnade “eget” så att säga. Religionen spred sig men likheten med ursprunget var svårt att hitta. I dag har vi ett antal större religioner där Kristendomen ligger i topp men förutom dessa finns ytterligare 2-3 tusen små utbrytargrupper med diverse olika synpunkter på hur religionen skall åtlydas för att få en bra plats i himlen.

Andra suger till sig pengar på andra sätt. Jehova är ett bra exempel på hur lättlurade människorna är. De förstår inte eller vägrar att inse att ett flertal personer, de flesta i USA, lever lyxliv på de pengar dumma troende samlar in på olika sätt. Samtidigt uppsöker de döende människor i hopp om att Jehova skall få ärva i utbyte mot en plats i himlen. Jag har också besökt s.k. healingmöten som bestått av en hypnoskunnig person som får människor att falla omkull men inte blir de friskare av det.

Jag nämnde himlen, där är människan totalt grundlurad. När vi dör fortsätter vi liksom allt annat liv, djur växter etc, att leva i en liknande miljö som den vi är vana vid. Skillnaden är att den är mer kärleksfull. Vi kommer att möta bekanta från det tidigare livet och vi kommer att arbeta med något meningsfullt. Vi blir av med alla krämpor och sorger, så se inte döden som religionen med uppståndelse någon gång i framtiden utan snarare ett bättre liv ganska omgående. Ni som följt mina inlägg här på datorn kommer säkert ihåg en “dödsruna” över vår katt Hubert/ Hubbe. Vi kan sakna mycket här i livet, men saknanden av Hubbe känns mycket svårt. Efter att lagt mig en kväll var som vanligt tankarna hos katten, utanför fönstret har vi en stor ek så plötsligt hörde jag en röst i huvudet och visste samtidigt att det var Hubert. Han sade två gånger ”jag är ny” rösten verkade både glad och förvånad på samma gång. Jag satte mig upp i sängen och vid ekens sida satt katten. Han var ren och fin, hans lilla huvud verkade vara fricerat. Håret i ansiktet var på något sätt klippt. Huvudet på katten var speciellt och litet, varför han var lätt att känna igen. Han visste säkerligen att jag var ledsen och försökte tala om att han fanns till. Jag får väl citera Vera Lynn när hon sjunger ”Wè ll meet again dear Hubbe”

Funderaren

Det här inlägget postades i Övrigt. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.