Julen jag minns.

Julen årets största och åtminstone för barn den mest eftertraktade helgen börjar närma sig, man kan se reklam för julbord och andra erbjudanden i våra tidningar. Förr i tiden var det inte lika tidigt med julreklamen, först i december månad tog reklamen fart och den var inte lika aggressiv som dagens pockande reklam. Men för mig såväl som för många andra märktes julens närmande på så sätt att det blev slakt av julgrisen och en massa arbete för min mor med att koka palt göra korv och salta ned fläsket efter grisen. När det var gjort så tog städningen fart, hela huset skulle rengöras, mattor skakas några skulle också bytas, tak och väggar tvättas. Lutfisken iordningställas. Ja det var tusen och ett arbete som skulle göras. Dessutom inte att glömma de på gården vanliga göromålen, utfodring till djuren, mjölkning mm. Min far hade också bråttom med att hinna med de olika göromålen. Ved skulle sågas och huggas så det räckte över julen, ofta var det mycket snö att skotta för hand.

Det kunde också vara så att samtliga i byn var tvingade att för hand skotta upp byvägen som anknöt till den större vägen som vägverket bristfälligt snöröjde. Djuren skulle ha foder och vatten som skulle bäras för hand i hinkar till ladugården. Vattnet hämtades i en å som flöt förbi, på vintern var den täckt med is så först fick man med yxans hjälp hugga upp ett hål i isen för att komma åt vattnet. Man han bara lämna ishålet någon timma för att finna det igenfruset. Ja så hade man årets gröda att tröska och ta hand om så arbete saknades inte.

Vid tröskningen så sparades några kärvar som fåglarna skulle få till julafton. Inomhus så hade min mor förberett sig för den stora helgen hon hade iordningställt olika julsaker klippt färgat papper till girlanger gjort pappersklädda julkarameller med knäck som hon kokat, Även andra prydnassaker att hänga i granen såsom små korgar formade som hjärtan. Små röda äpplen brukade också hängas i granen. På den tiden fanns ingen elektrisk belysning. I granen användes vanliga stearinljus och huset i övrigt upplystes av fortogenlampor. Belysningen var inte den bästa och i skuggorna kunde en liten pojke se både tomtar och troll så det var säkrast att vara nära far eller mor.

Så blev det Lucia och mor steg upp tidigt och bjöd på kaffe och bullar även nybakat ”småbröd” från julbaket. Skyltsöndagen hade varit men vi hade inte sett på julskyltningen så nu skulle skadan åtgärdas. Vi traskade iväg till ”handelsboden” ett par kilometer hemifrån. Julskyltningen i hans affär bestod i ett runt bord innanför disken där hade han lagt upp olika leksaker till beskådande. Oj vad de blänkte i ögonen. Hoppet att få något av leksakerna stod till tomten. Själv hade jag kollat leksaker i kataloger som sändes till hussållen Oskar Arèn och Ålen & Holm två på den tiden kända inköpsställen.

Nåväl dagarna tycktes släpa sig fram och tomtebesöket verkar avlägset. Något att leka med hade jag inte men grannens pojke hade skidor och åkte i en liten backe och tycktes trivas. Jag fick nöja mig med att bära in ved så min mor kunde hålla huset varmt för ute var det många frysgrader. Så en dag frågade min far om jag ville följa med och skaffa en julgran. Det var klart att jag ville göra det. Sagt och gjort vi traskade iväg till skogen en halvmil bort och letade efter en välvuxen gran. Efter att letat och vandrat runt i skogen fann vi vår gran som vi högg ned och sedan var det bara hemfärden kvar. I skymningen var vi hemma och julen var räddad.

Ja så kom den då äntligen, julen. Dagen före julafton hade min mor hängt upp girlanger i hela huset och granen hade kommet in och blivit klädd.Vedspisen hade putsats och lukten av spissvärta spred sig i köket. Julaftonsmorgon hade äntligen kommit och mor hade spisen full med grytor för det skulle doppas i grytan på middagen, skinkan skulle kokas så den också kunde avnjutas. Småfåglarna lämnade den uppsatta sädesneken för att bereda sig för natten.

Fortogenlampan tändes och spred sitt gula ljus i köket där vi var församlade. Mor skulle gå och se till hönsen och stänga så inte räven kunde få gratis julmiddag. Lämpligt nog knackade det på dörren och in kom tomten och undrade om det fanns snälla barn. Vilket jag intygade, så tomten öppnade säcken och delade ut de få julklappar mina föräldrar hade råd med. Jag är dem mycket tacksam för den glädje de gav mig.

Funderaren.

Det här inlägget postades i Övrigt. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.