Jag är född på landet av fattiga föräldrar, men det hindrade inte att vi också firade Julen. Som barn började vi tidigt att vänta på Julen och tomten. Jag räknade ned med tändstickor och tog bort en varje dag fram till julafton. Väntan var dryg för en liten pojke och funderingarna många. Vad kunde tomten ha med sig i säcken när han kom kunde det vara ett par skidor, min kompis hade fått skidor förra julen så det var en önskan jag hade. Som nämndes tidigare var vi fattiga men min mor köpte ”Kräppapper” i affären och tillverkade vackra girlanger som hon hängde upp i taket. Hon klippte också ut tomtar ur ett pappersark som hon målade röda. Med dopp i grytan och en färsk brödlimpa firades Julaftonen, allt emedan vi väntade på tomten. Mamma lämnade oss med motivering att stänga för hönsen, så inte räven tog dem. Naturligtvis kom tomten just då med sin säck och frågade om det fanns några snälla barn, och det bekräftade jag. En stund senare kom mamma in och verkade ledsen för att hon inte fick träffa tomten. Vad fick jag då av tomten? Jo, ett par hemmastickade strumpor och ett par vantar samt en påse karameller. Jag var glad ändå fast jag hade önskat mig skidor. Men det kommer också en jul nästa år och med lite tur kanske jag då får skidor av tomten.
På tal om skidor så borde jag nämna att vid juletid var det mycket snö minst 60-70 cm vilket hindrade framkomlighet till samhällen och därmed olika butiker. Snöröjning utfördes med en Träplog och två hästar på mindre vägar. Det enda som hände var att hästarna fick motion, plogen skrapade endast lite på ytan av snön. Vad göra? Samtliga boende längs vägen fick hämta en snöskyffel och för hand skotta upp byvägen så den blev farbar. Inte så lätt som det låter. Med vägen öppnad till den större allmänna vägen kunde byborna besöka tätorten och inköpa det de önskade och julen var räddad.
Under 30 och 40 talen var skillnaden mellan årstiderna markanta, och de fyra årstiderna var klart synbara. Jordbruket anpassade sig efter de olika årstiderna eftersom inga maskiner fanns så ersatte hästarna maskinerna. Våren började under sista delen av mars i april försvann snön, och grönskan vaknade till livs, fåglarna lät sig också höras. Jorden bearbetades och såddes för att till hösten kunna ge en god skörd innan höststormarna och regnet gjorde sin ankomst. Skörden kördes in till ladan i god tid innan ovädret bröt ut. Sedan var det att börja om igen till nästa års skörd, så fortgår det utan avbrott innan maskinerna gjorde sin debut och ändrade jordbruket. Små gårdar liknande mina föräldrars hade inte råd att inköpa några maskiner utan fick fortsätta som tidigare. Maskinerna var dyra och det resulterade i att små gårdar inköptes, och slogs samman för att kunna köpa t.ex en traktor och på så sätt öka omsättningen av gården. Dessutom behövdes mindre manlig hjälp så där sparades också pengar.
Mekaniseringen fortsatte, det började med traktorn och plöjningen men fortsatte med slåttermaskinen och sedan självbindaren. Traktorn ersatte hästarna och körkarlarna. Tekniken gick framåt och skördetröskan gjorde sin debut och den användes fortfarande men med stora förbättringar. Och i och detta önskar jag EN GOD OCH TRIVSAM JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR.
Funderaren.
