Kategori: Religion

  • Bönen hjälper

    Under ett antal år på 50-talet befann jag mig i Dalarna, närmare bestämt i Krylbo. Jag arbetade bl.a på Järnvägshotellet därstädes. Delvis jobbade jag i en radioaffär på fritiden och ofta lagade jag radio till långt in på natten. Nu är det så, det spelar ingen roll var man bor eller arbetar sjuk kan man

    ändå bli, och så hände mig. Troligtvis jobbade jag för mycket och sov för lite, jag gjorde som man säger i dag ”jag gick in i väggen.” Jag var inte sjuk i ordets rätta mening men totalt orkeslös. Orkade t.ex inte hålla rakapparaten när jag önskade raka mig den var för tung, orkade inte ens prata någon längre stund, otroligt att man kan bli så totalt trött och slut, helt ofattbart.

    Hur som helst så kom jag till Avesta lasarett hur det gick till kommer jag inte ihåg, någon eller troligen några bar ner mig och skjutsade mig till sjukhuset där jag blev sjukskriven. På den tiden regerade sossarna och med deras broderskap och demokrati så man kunde känna sig lyckligt skattad även som sjuk. Man fick ju sjukpenning i hela tre månader. Den första månaden bjöds man på hela tre kronor om dagen. De två sista månaderna fick man en krona om dagen. Man kunde verkligen vältra sig i pengar. Mitt boende kostade femtio kronor i månaden. Så ni som klagar på dålig ekonomi ta fram miniräknaren och kolla vad som blev över när jag betalt hyran och se vad jag hade att handla mat för. Hade jag inte haft snälla bekanta så hade jag dött av svält. Så var det att vara sjuk i det goda socialistiska samhället på den tiden.

    I vilket fall som helst fortsatte livet i sängen för jag orkade inte att gå upp. Funderade över hur framtiden skulle bli, skulle jag alltid tvingas att ligga och hoppas på snälla människors hjälp. Inte något vidare uppmuntrande framtids scenario. När jag funderat en stund ilsknade jag till och sa högt och tydligt ”Om det finns någon Gud som är god, visa det och hjälp mig att bli frisk.” Omedelbart tyckte jag att jag förvandlades till en ”kula” ca tre centimeter i genomskärning. Jag såg också ett genomskinligt rör som gick ned till jordens medelpunkt. En röst sade mig ”nu kommer du att falla ned i röret och när du kommer till mitten dör du, men du kommer inte så långt.” När jag var nästan i mitten av jorden for jag upp ur röret med en otrolig fart och var mig själv. Kände mig fullkomligt frisk och stark. Funderade en stund och tänkte, jag drömmer, men ändå så tyckte jag att jag var frisk, bäst att kolla.

    Jag gick upp ur sängen det verkade fungera, men ändå var jag osäker om inte allt var en dröm. Eftersom en vän hade köpt kaffe och ställt påsen i garderoben så tänkte jag om jag är vaken kan jag hämta påsen och koka kaffe. Sagt och gjort, jag kokade och drack kaffe men ändå det hela verkade overkligt.

    Blev jag verkligen frisk på nolltid tack vare min bön? Bäst att gå ut på gatan och se om man träffar någon bekant som kan intyga att jag verkligen är uppe och ute, jo då träffade en kompis som arbetade vid järnvägen han kunde intyga att jag verkade frisk kroppsligt men undrade om jag skadat huvudet, mina frågor var en aning konstiga tyckte han.

    Nu först började jag förstå att jag fick hjälp ovanifrån. Så mitt råd är om allt annat ej hjälper det må vara vad som helst be om hjälp, om den är absolut nödvändig så blir du hjälpt på ena eller andra sättet. Vem eller vilka som vid det aktuella tillfället hjälpte mig vet jag inte men jag vet att hjälpen kom från det vi kallar religionen, Gud eller änglar. Har vid flera tillfällen talat med Ärkeängeln Rafael han är den ängel som hjälper sjuka bl.a. Jag har hans porträtt hängande på väggen har fått det av biskopen i Linköping och det är välsignat av honom.

    Nu tror ni antagligen att jag är religiös men då tar ni fel. Jag svär och domderar som vilken buse som helst. Gudstro har jag men lever inte som någon s.k. troende. Jag har fått ett liv att leva och ett förstånd att använda det får räcka med det, att som en del hyckla om religionen är inte mitt bord. Tyvärr så får man inte tillräcklig hjälp av vare sig kyrkan eller frikyrkorna de senare har mest ”mammon” som gud. Nu får jag väl på pälsen för det uttalandet. Fast som sann kristen skall man ju vända andra kinden till. Men vill man på allvar nå kontakt med högre väsen gå in i dig själv och sök kontakt med änglar eller vad du önskar kontakt med, gör du på rätt sätt och är allvarlig i ditt sökande så garanterar jag att du får respons.

    Funderaren

  • Religion

    Först av allt vill jag säga att någon erkänd religionsexpert är jag inte, men än så länge är inte tankar beskattade. Till stort förtret för makteliten, så därför tillåter jag mig att fundera. Som vi säkert ser så poppar det upp avarter inom alla områden. Pengarna har inom vissa religiösa samfund blivit den nya guden. Religionen ett skamligt vapen att lura godtrogna människor.

    Vid ett tillfälle hörde vi talas om att en helbregdagörare skulle besöka orten. Eftersom jag är både nyfiken misstänksam så beslöt min kompis och jag att besöka det aktuella uppreklamerade mötet, Först bjöds vi ”på Guds ord” omväxlande med sång och musik. Sedan kom en snubbe med en stor plasthink och tiggde pengar. Han påhejades av det som skulle föreställa ”pastorn” den personen hade satt sig på någon form av upphöjning, där han hade god uppsikt över församlingen. Han hjälpte hinkmannen på så sätt att han påtalade hur bra vi hade det som fick sitta i uppvärmd lokal i sköna fotöljer.

    Under insammlingspredikan hade snubben med hinken hunnit fram till oss ogudaktiga. Troligtvis såg pastorn att vi var utbylingar för han glodde på oss när det var dags att lägga pengar i hinken. På oss blev han inte rik men det spelade nog mindre roll för hinken var packad av sedlar i större valörer. Personligen såg jag tusenlappar men som det såg ut vid en hastig blick så var det mest hundralappar. Vi lade i några småmynt till hinkbärarens till synes förskräckta min.

    Så var det då dags för kvällens höjdpunkt en annan person tog plats på podiet och den upphöjda mannen med hök-ögonen klev ner från sin upphöjda plats och frågade om det fanns några sjuka som ville bli som han sade helbregdagjorda. Det saknades inte människor som ville ha hjälp. Mannen med hök-ögonen pekade på en dam som kom upp på podiet samtidigt som två andra personer anlände. Damen redogjorde för sina krämpor fick ställa sig framför helbregdagöraren och de två personerna som kom samtidigt fick ställa sig bakom den sjuka damen. Den inhyrda healingsnubben sa till damen att Gud skulle genom honom hela henne samtidigt höll han upp handen och förde den sakta mot kvinnans ansikte med påföljd att hon föll bakåt och i armarna på de två som stod bakom henne. Nu hade jag sett nog varför vi reste oss upp och under mannen med hökögonens till synes arga blick lämnade vi lokalen.

    Jag vill nog påstå att det fanns pengar med i bilden att tala om att en botgörare skulle gästa den aktuella kyrkan det skulle dra extra mycket folk och bättre fylla plasthinkarna. Som för övrigt var två stycken. Åtskilliga tusen endast den kvällen vad kan det bli under ett helt år? Inte led församlingen penningbrist, pengarna som via kollekten kom in är vad jag förstår och skattebefriade. För syns skull bidrar man med pengar till olika välgörenhets projekt men merparten hamnar inte där utan i egna fickor hos höjdarna, dom verkar inte svältfödda.

    Nog om detta, mitt intresse var hur man botade de sjuka, och visst fick jag veta svaret. En lätt påverkan av hypnos. De flesta människor kan göra samma saker, få en person att falla framåt eller bakåt, det går lättare om man säger till personen att ”nu faller du”. För ovana ögon kan det med religiöst prat tas som healing. Tyvärr kvarstår nog krämporna och då brukar det skyllas på otro.

    Själv sysslade jag under flera år med hypnos, tankeläsning och flera andra udda saker så jag anser mig kunna avgöra att liknande typer av healing i Guds namn förekommer. Därmed inte sagt att det inte finns äkta healers, för det gör det, men tyvärr är det så att man drar alla över en kam. Det är svårt att selektera. Själv har jag under senare år besökt en pastor som sades kunna ta bort krämpor i Guds namn. En bekant till mig påstod att han sett omedelbar hjälp på en person, därför reste jag till honom för att se om han kunde hjälpa mig. Kan väl medge att jag inte hade stora förhoppningar om hjälp, men eftersom min bekant envisades med att jag skulle åka dit så gjorde jag det. Till ingen nytta kan tilläggas. Men en viss nytta var det trots allt. Jag fick se platser och natur jag inte tidigare sett, alltid något. Ni som läser detta se upp med bedragare även inom detta område. Men kom ihåg det finns äkta varor också.

     

    Funderaren.