Luffare

Att vara luffare var något för personer som inte ville inordna sig i samhället. Det var ofta personer som var ”tänkare” och ofta kloka sådana. Själv har jag vägrat att böja mig för översitteri som vissa arbetsgivare praktiserade.

Vid ett tillfälle nämnde jag om de olika arbeten jag haft till en bekant. Han påstod att det var omöjligt med alla de jobb jag haft och sade rent ut att jag ljög. Nu var det så att om jag blev orättvis behandlad, bad jag min arbetsgivare fara åt ”fanders” varefter jag gick därifrån. Så ibland inskränkte sig min anställning till en vecka men det räknade inte min bekant med.

Nu var det inte mig jag tänkte tala om utan dessa vägens vandrare. Som jag tidigare nämnt så bodde jag på landet och det kom ibland på våren och sommaren vandrare som tiggde mat eller en slant. Jag var inte så gammal kanske tio -tolv år, så jag fick gå och lämna en tjugofemöring eller en brödbit. Sen fanns de som kom årligen, kommer ihåg två snubbar som kom och spelade utanför huset. Den ena spelade dragspel den andra gitarr de brukade få en slant, de bockade och var artiga och tacksamma.

Det fanns också andra människor som ville sköta sig själva, de hade olika saker att sälja. Dom ville väl skilja sig från luffarna och kallades ”Gårdfarihandlare” [http://sv.wikipedia.org/wiki/Gårdfarihandlare] ett finare namn, men likheten med luffare var slående. Minns särskilt en som kallades ”lille fredrik” han hade cykel som han ledde, kunde nog inte åka på den. Den tjänstgjorde som ”packåsna” för den korg han hade sina varor i. De bestod av olika nålar gummiband olika vykort och andra pappersartiklar bl.a. änglar i papper. Personen var starkt religiös, vänlig och en aning blygsam. Men i bland kunde det spåra ur. Ofta var det husfrun som han mest handlade med. En gång när han dök upp lät det som följer ”godag kära fru får det vara någonting i dag jag har olika nålar, änglar och lite annan skit” Undrar om han själv tänkte på att det lät lite konstigt med tanke på hanns religiösa läggning.

En annan figur dök upp en sommar, han gjorde borstar, strykjärnsställ, vispar och en del andra nyttosaker. Han frågade min far om han kunde få övernatta i en bod vi hade. Det lovade far om han inte eldade inomhus vilket mannen lovade. Han sa att han kallades ”ståltrådsjocke” och hade tidigare läst till präst. Hur det än blev så stannade mannen kvar och gjorde flera saker som han åkte ut och sålde. Jag var mycket intresserad och lärde mig att tillverka samma saker. Efter någon månad så uppvisade mannen en annan sida, han började supa och det var ingen fylla av vanlig sprit utan rödsprit. Han filtrerade rödspriten i en brödlimpa och sedan drack han den renade rödspriten. Till slut blev han ganska på örat och då blev han religiös. Också han kunde sin bibel och predikade högljud i trädgården och för alla som ville lyssna. Predikandet tog väl på krafterna så hungern började göra sig påmind, vilket resulterade att limpan han använt för att rena rödspriten såg lockande ut. Han tog helt sonika och åt upp det mesta av limpan för att sedan slagga in för natten. På morgonen sa min far till honom att skulle han bete sig på detta sätt var det bäst om han kunde finna en annan plats att vara på. Mannen tog sina prylar och försvann, vi fick sedan veta att han funnet den perfekta platsen nämligen hos två fyllon i grannkommunen. Och allt återgick till det vanliga igen.

Ja en sak hade ändrats, jag hade lärt hur trådarbetet gick till så jag inköpte tråd och satte igång med produktionen. Började med att göra borstar, men för den skull behövde jag tagel som jag inte hade. Men jag har ofta haft lätt för att hitta lösningar på uppdykande problem, så även nu.I en hage inte långt bort betade ett flertal hästar med långa svansar, de borde ansas tyckte jag. Jag hämtade en sax och begav mig på tageljakt, tyckte själv att jag lyckats över förväntan. Nu tillverkades borstar och vispar men även andra saker. Ja så långt var det OK men prylarna skulle också säljas. Inte något som tilltalade mig. Jag frågade en pojke i granngården om han mot provision kunde tänkas att sälja prylarna. Det ville han och så blev det. Jag tjänade mycket pengar och köpte kläder för pengarna, Min far arbetade extra på granngården men tjänade mindre än vad jag gjorde. Grabben som efter skolan for omkring och sålde alstren var också nöjd med de pengar han tjänade.

Funderaren

Det här inlägget postades i Övrigt. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.